Kalla till Bouppteckning — Tidsfrister, Förrättningspersoner och Regler

Bouppteckningsförrättningen ska hållas inom tre månader från dödsfallet, och alla dödsbodelägare måste kallas i god tid. Men "god tid" betyder olika saker beroende på var delägarna bor, och en felaktig kallelse kan göra hela förrättningen ogiltig. Här är vad som gäller — inklusive de nya reglerna från 1 juli 2026.

Vem ska kallas?

Samtliga följande personer ska kallas till förrättningsmötet:

• Dödsbodelägare — alla personer som är delägare i dödsboet
• Efterlevande make eller sambo — även om de inte är delägare (de kan ha rätt till bodelning)
• Efterarvingar — personer med rätt till arv först efter att en annan person har avlidit (typiskt gemensamma barn vid en efterlevande makes fri förfoganderätt)

Om den avlidne hade särkullbarn, ska även de kallas — de har som huvudregel rätt att få ut sin arvslott omedelbart.

Kallelsetider

Ärvdabalken kräver att kallelse skickas i god tid:

• Minst två veckor före mötet om mottagaren bor i Sverige
• Minst en månad före mötet om mottagaren bor utomlands

Kallelsen bör skickas skriftligt — rekommenderat brev, e-post med läskvitto eller en annan metod som ger bevis på att den mottagits. Om en kallad person inte närvarar måste ett bevis på att kallelse skett i tid bifogas bouppteckningen, exempelvis ett kvitto på rekommenderat brev.

Konsekvens av felaktig kallelse: Om en delägare varken kallats korrekt eller närvarat, är förrättningen ogiltig. Skatteverket kommer att neka registrering och en ny förrättningsdag måste bokas. Det kan innebära att tremånadersfristen inte hålls, vilket kräver en anståndsansökan.

Förrättningspersoner — nya regler 2026

Två utomstående, trovärdiga förrättningspersoner (tidigare "förrättningsmän" — termen ändrades till könsneutral form den 1 juli 2026) ska utses för att intyga att bouppteckningen är korrekt. De ska:

• Vara utomstående och trovärdiga
• Inte vara dödsbodelägare, efterarvingar eller ha rätt till arv
• Värdera tillgångarna och intyga att allt blivit riktigt antecknat

I praktiken utser många familjer två pålitliga bekanta, kollegor eller grannar. Det behöver inte vara jurister — men om dödsboet är komplext (fastigheter, företagsandelar, utlandsägda tillgångar) kan det vara klokt att välja personer med relevant kunskap.

Bouppgivaren och bouppgivarens bekräftelse

Den som bäst känner till dödsboets egendom utses till bouppgivare — ofta den efterlevande maken/makan eller det barn som haft mest insyn i den avlidnes ekonomi.

Bouppgivaren ska lämna uppgifter om samtliga tillgångar och skulder vid förrättningsmötet och sedan underteckna en bekräftelse. Termen ändrades 1 juli 2026 från "bouppgivarens försäkran" till "bouppgivarens bekräftelse" — en terminologisk ändring som inte påverkar den juridiska innebörden.

Från samma datum krävs att personnummer eller samordningsnummer anges på samtliga personer som kallas till förrättningen.

Praktisk checklista för kallelsen

1. Beställ dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket — det visar vem som är dödsbodelägare.
2. Identifiera alla som ska kallas — delägare, efterlevande make/sambo, efterarvingar.
3. Boka datum för förrättningen — minst två veckor framåt (en månad om utlandsboende delägare finns).
4. Skicka skriftlig kallelse med tid, plats och uppgift om att det gäller bouppteckning efter den avlidne.
5. Utse två förrättningspersoner och meddela dem datum.
6. Samla in bekräftelser — spara kvitto på rekommenderat brev eller e-postbekräftelse.
7. Sammanställ underlag — kontoutdrag per dödsdagen, fastighetsuppgifter, fordon, skulder, försäkringar.

Vår Sweden End-of-Life Planning Guide innehåller en kallelsemall som följer de nya reglerna från juli 2026 samt en komplett tillgångs- och skuldinventering som gör förrättningsmötet smidigt.

Se fler guider för Sweden →