Arvskifte — Mall, Avtal och Så Fördelar Ni Arvet Steg för Steg

Bouppteckningen är registrerad. Banken har godkänt handlingen. Men arvet sitter fortfarande fast — för utan ett giltigt arvskifte får ingen arvinge en enda krona utbetald. Det här steget saknar mallar från Skatteverket, och det är precis där de flesta familjer kör fast.

Vad är ett arvskifte?

Ett arvskifte är det privata civilrättsliga avtal där dödsbodelägarna bestämmer vem som får vad. Det är ett skriftligt kontrakt, undertecknat av samtliga delägare, som specificerar exakt hur tillgångarna fördelas.

Till skillnad från bouppteckningen — som bara inventerar tillgångar och skulder — handlar arvskiftet om den faktiska fördelningen. Skatteverket tillhandahåller inga mallar eller blanketter för arvskiftet. Det är helt och hållet upp till dödsbodelägarna att formulera avtalet korrekt.

Förutsättningar innan arvskifte kan ske

Tre saker måste vara på plats:

1. Bouppteckningen ska vara registrerad hos Skatteverket
2. Alla skulder ska vara betalda eller säkerställda — inklusive begravningskostnader, lån och löpande räkningar
3. Bodelning ska vara genomförd om den avlidne var gift eller sambo

Bodelning och arvskifte förväxlas ofta. Bodelningen avgör vad som är den efterlevandes egendom respektive den avlidnes kvarlåtenskap. Först efter bodelningen vet man vad som faktiskt ska skiftas.

Arvskifteshandlingens innehåll

Ett korrekt arvskiftesavtal bör innehålla:

• Dödsboets identitet — den avlidnes namn, personnummer, dödsdag
• Dödsbodelägarna — samtliga namn, personnummer och adresser
• Referens till bouppteckningen — datum för förrättning och registrering
• Tillgångar att fördela — banktillgodohavanden, värdepapper, fastigheter, fordon, bohag med mera
• Fördelning per arvinge — exakt vilka tillgångar eller belopp varje delägare erhåller
• Underskrifter — samtliga dödsbodelägare måste underteckna

Om det finns en omyndig delägare krävs dessutom Överförmyndarnämndens godkännande av hela avtalet.

Praktiska tips för arvskiftet

Kontanta tillgångar är enklast att fördela — summan delas enligt andelarna i bouppteckningen.

Fastigheter kräver att arvskifteshandlingen bifogas vid ansökan om lagfart hos Lantmäteriet. Stämpelskatten uppgår till 1,5 procent av taxeringsvärdet, men om en arvinge övertar fastigheten genom arv (inte köp) befrias denne från stämpelskatt.

Bostadsrätter kräver att den nya ägaren godkänns av bostadsrättsföreningen.

Fordon — ägarbyte anmäls till Transportstyrelsen.

Om dödsbodelägarna inte kan enas om fördelningen kan vilken delägare som helst ansöka hos tingsrätten om att en skiftesman utses. Skiftesmannen genomför då ett tvångsskifte som alla måste acceptera — men arvodet betalas ur dödsboet.

Utbetalning från banken

När arvskiftet är undertecknat presenterar ni det tillsammans med den registrerade bouppteckningen för banken. Banken kontrollerar att rätt personer undertecknat och att fördelningen stämmer.

Därefter genomförs utbetalningarna till arvingarnas privata konton. Dödsboets konton avslutas och dödsboet upphör att existera.

Hela arvskiftesprocessen — från registrerad bouppteckning till utbetalda medel — tar vanligtvis två till sex månader, beroende på om det finns fastigheter att sälja eller konflikter att lösa.

Behöver ni hjälp med hela kedjan, från bouppteckning till arvskifte? Guide till Dödsbo och Arv i Sverige innehåller en kronologisk handlingsplan och beslutsmatriser för varje steg.

Se fler guider för Sweden →